Tecken

Jag blundar.
Jag blundar och blundar.
Och undrar för mig själv, när jag äntligen ska öppna ögonen, och se.
Jag frågar mig själv, när jag ska se, ett tecken, klart nog, starkt nog,
att få mig att sluta känna, sluta älska.


Tidens kraft

Allt förändras.
Tiden fortsätter gå, livet flyter på.
Som vanligt.
Fast det inte borde.


Förstå

Sluta slingra dig, sluta ursäkta dig, sluta ljug, och börja leva.


Funderar på att lägga ner bloggen..


Okänt öde


Rakt från hjärtat

Aldrig har jag känt en människas närvaro och kärlek så starkt.
Jag känner känslor som saknar ord, starka nog.
Jag har en vän, jag kan göra allt för. Offra allt för.
En vän, vars kärlek brinner vackert hos mig.
En låga, värd att dö för.
En vän, värd att dö för.


Älskade

Du fick allt mitt tvivel att fly.
Du täckte det, dränkte det, fick det att försvinna.
Med enbart kärlek.
Tack!

Älskade vän, du är allt, allt och åter allt.


Styrka

Ångesten stiger mig över huvudet.
Varför utsätter du mig för det här?
Kanske är det jag som tolkar fel. Kanske, kanske inte.
Vart ska all bubblande oro ta vägen?
Oron som fyller min kropp, översvämmar mina tankar och dränker allt hopp.
Förbannat.

Jag behöver en väg ut.


Se

En kropp är bara något som är runt omkring människan.
Som ett yttre, ett skal, en fasad.
Med den kan vi uttrycka oss, förmedla det vårt inre vill ha sagt.
Men kroppen, utseendet, är bara ett skal.
Själva människan finns inuti.


Tyngd

Ansvaret ligger på mig.

Det vilar på mina axlar.
Jag är en person man kan avlasta sin tyngd på.
Hur blev det så?
Om ingen orkar bära sina egna laster,
hur ska jag då orka bära dem tillsammans med mina egna?
Jag har ingen som avlastar mig.
Jag får helt enkelt fortsätta kämpa.
Fortsätta orka. För alla andras skull.


10:02

Jag är kär i din musik.


Lönlöshet

Det finns inte längre ett mål, möligt att uppnå.
Det finns ingen poäng.
Det är helt meningslöst.


Försvinn

Du sårar med enbart din närvaro.
Du sårar och förstör.


Önskan

Jag är inte perfekt.
Jag är inte så spontan och öppen som du.
Jag är inte heller så rolig och avslappnad som de du umgås med.
Jag önskar bara att det inte förändrade något.
Att jag inte förlorar dig.


Du

Förlåt, men jag orkar inte förlora igen.
Jag vet hur ont det gör, och endast tanken smärtar.
Och rädslan förlamar mig. Drar mig tillbaka.
Jag klarar det inte ensam, så jag hoppas att du är med mig,
om vi måste strida.
Du är den personen jag värderar högst.
Mer kan jag inte ge dig, hur mycket jag än önskar.


RSS 2.0